jäkla va länge sen sist jag bloggade. tiden räcker verkligen inte till. jag fattar inte hur andra hinner med allt det andra utanför jobbet & hushållet...men det handlar säkert om prioriteringar. jag tycker väldigt mycket om att mysa framför tv:n på kvällarna när barnen har somnat, eller bläddra i tidningar...eller läsa böcker...bloggandet kommer liksom sist. 
barnen tar mycket tid just nu. jag försöker finnas där för dem så mycket som möjligt, så mycket jag hinner & orkar. på vardagarna så e det nog jag som e mest med dem, jag jobbar kortare dagar & hämtar dem mycket tidigare än de flesta andra föräldrar. det skulle bli så långa dagar för barnen annars om jag också hade jobbat heltid. så det e skönt att det e som det e just nu. barnen får lagom med tid på dagis & jag hoppas så klart lagom med tid hemma, med sina föräldrar. 

visst kan jag bli trött på att jämt vara med barnen, det blir staffan med. speciellt då vi inte har några barnvakter alls överhuvudtaget!!! vi gör aldrig något tillsammans utan barnen för vi har ingen som avlastar oss. det blir oftast att en av oss ger sig iväg medans den andra sitter hemma med barnen. tyvärr!!! nej, det e inte meningen att ni ska tycka synd om oss, men jag e så trött på att höra hur andra har det & att de tycker allt e så jobbigt med barnen när de har så många som ställer upp för dem. tänk om jag hade min mamma här som kunde hjälpa mig med barnen, köpa kläder till dem eller bara finnas där. men det har jag inte!!!
så tänk på det ni...uppskatta det lilla för det betyder så mycket. jag önskar jag hade mina föräldrar här, min mamma & min pappa!!! gud, ibland behöver jag dem så mycket!!!
usch så sentimental jag vart då...