ja det e bra snurrigt just nu. sen staffan började sin semester vet vi inte vilka dagar vi befinner oss i. som idag har det hela tiden kännts som söndag fast det e lördag men det räknas som söndag för att det e midsommardag.
men imorgon då... e det en riktig söndag då? eller? ja men gud va galen man kan bli när man känner sig vilsen. missförstå mig inte, jag älskar att staffan e hemma nu, men det känns bara som att jag gått & blivit lat av mig. jag vet ju att jag alltid kan räkna med honom när det gäller allt & det får mig att slappan av. men staffan e ju inte direkt van med alla rutiner ännu så det e inte konstigt om han glömmer saker & ting.  men vad ska jag skylla på???? varför glömmer jag saker hela tiden? varför ska det vara så svårt att minnas sånt som e viktigt?
det kanske beror på stress eller så beror det på trötthet. jag vet inte...det enda jag vet att jag mår dåligt av att inte komma ihåg saker & ting. det skrämmer mig. om jag glömmer så mycket nu när jag e så ung...hur ska det bli sen när jag e äldre???? lider jag redan av demens??? "biter på naglarna"

från den ena till det andra. det e lite surt att staffan har snyggare ben än mig. jag menar, de e långa & smala & fasta. rumpan e så där perfekt liten stor & fast & jag blir så avundsjuk. vet ni vad han brukar säga när jag påpekar det??? jo att kvinnor ska ha bredare höfter & större lår än män, de e då de kallas kvinnor. men hallå, vem försöker han lura? mig eller sig själv?  jag kan träna hur ofta & hur länge som helst men en snyggare rumpa än staffan lär jag aldrig få..."den jäveln"

vad va det jag bloggade om egentligen?,,,ja jösste...demens!



barnen hostar & snorar en massa fortfarande, det minns jag iaf. matilda har varit ganska glad ändå & orkat lekt en hel del. men noah har varit såååå gnällig. bära bära bära & bära.......

här på kvällen hade vi therese & patrik & deras nyfödde lill prins markus här en stund. jäkla vilken söt liten unge de fått...så liten & så fin. man glömmer bort hur små de e när de kommer till världen de små rackarna.

jag gjorde pannkakor & till det blandade jag lite keso med hallonsylt & mums mums va gott det va!!! tyvärr gick det inte hem med keso hos vännerna eller matilda men jag & staffan fick i oss massor. sen vi började träna äter vi för fler nu känns det som. det lär bli dyrt med maten...det kommer jag ihåg att det va när vi träna förr...innan barnen kom till världen. staffan kunde äta hur mycket som helst, han va konstant hungrig. & jag med för den delen, fast jag va så dum då & ville inte äta. herre gud...inte äta! det som e såååå gott!!! älska, äta & sova...det e livet!!!! jag älskar mina barn, min staffan & min familj & mina vänner & jag älskar att äta & jag älskar att sova!!! jag tror inte jag behöver någe annat?!!!!!!!

"Love never dies a natural death. It dies because we don't know how to replenish its source. It dies of blindness and errors and betrayals. It dies of illness and wounds; it dies of weariness, of witherings, of tarnishings."